1 januari 2018 blir kommuner och landsting skyldiga att erbjuda stöd och vård till den som har ett problematiskt spelande. Då likställs nämligen spelmissbruk med andra former av missbruk, och skrivs in i socialtjänstlagen.
De flesta av oss känner någon som har, eller har haft, problem med spel om pengar. Den hjälp som en spelberoende kan få är beroende av flera olika saker, vilket säkert många anhöriga har upptäckt. För att öka möjligheten att få hjälp har riksdagen beslutat att skriva in spelmissbruk i socialtjänstlagen, vilket innebär att det jämställs med drog- och alkoholmissbruk. Barn till spelmissbrukare kommer nu att kunna få hjälp på samma sätt som barn till andra missbrukare, och kommunerna ska arbeta aktivt för att förhindra att människor fastnar i spelmissbruk.
Hur utbrett är problemet? Socialstyrelsen skriver så här på sin sajt:
Man räknar med att ungefär två procent av befolkningen i åldern 18-84 år har problem med sitt spelande, det vill säga ungefär 134 000 personer. För 31 000 av dessa är spelproblemen allvarliga. Ytterligare fyra procent av den vuxna befolkningen ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem.
Faktum är att spelandet över lag har minskat i Sverige. Vi är ute ur den stora nätpokerboomen som vi upplevde för några år sedan. Samtidigt har inte andelen av befolkningen som har problem med sitt spelande minskat. Troligen beror detta på att spelandet till viss del har flyttats från nätpoker till onlinecasinon. Det är lättare att utveckla spelproblem där, eftersom spelen är designade för att ge omedelbar belöning genom en snabb återkoppling: man vet direkt om man har vunnit eller förlorat. Det ökar sannolikheten att man ska spela en gång till. Poker är faktiskt bättre i det hänseendet.
Som ett komplement till lagändringen har Folkhälsoinstitutet utarbetat ett kunskapsstöd för förebyggande arbete mot problematiskt spelande. I detta underlag ingår ett flertal punkter, som kan vara varningssignaler på att någon håller på att utveckla spelproblem.
Traumatiska händelser, som en skilsmässa eller en anhörigs död, kan öka risken för spelproblem. Andra riskfaktorer är alkoholproblem, inte minst om man dricker alkohol i samband med spel. Tv- och datorspel kan också öka risken för att utveckla spelberoende. Den som spelar har också en stor tilltro till att det egna spelandet på något sätt ska överlista slumpen, och resultera i ökade inkomster, något som spelande sällan gör, framför allt inte om man spelar på automater, black jack eller liknande casinospel.
Spelproblem kommer sällan ensamma, utan uppträder ofta tillsammans med problem som depression, ångest eller drogberoende. Det finns också forskning som tyder på att spelberoende till viss del kan bero på ärftliga faktorer.
Att spela kan ge spänning och omväxling i tillvaron, det är nog de flesta som läser den hör bloggen medvetna om. Inget fel i detta, men spänningen som spelandet ger får inte vara en flykt från problem i vardagen. Det är bättre att ta tag i dessa problem än att försöka fly från dem. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort, men det finns hjälp att få. När lagändringen träder i kraft kommer det förhoppningsvis bli lättare att få hjälp, även om det naturligtvis återstår mycket att göra.